Jag tycker bättre och bättre om staden. Här finns fina parker och promenadstråk. Här finns fantastisk utsikt över flod, sandstränder, skog, fält, himmel och fabriksskorstenar. Här finns trevliga kaféer i varierande prisklasser. Shoppinggallerior och traditionella marknader sida vid sida. Klassiska operor, teatrar och små konstgallerier drivna av eldsjälar. Dessutom är den lagom stor att snabbt kunna orientera sig i för en vilsen västerlänning.
Genom floderna Oka och Volga, som möts här, är staden uppdelad i två delar. Den äldre övre delen av staden där det historiska centrumet finns. Och den nedre delen av staden, med främst bostadsområden och industrier.
Jag bor i den övre delen och har ungefär 25 minuters promenad till den bilfria, snofsiga avenyn Bolshaja Pokrovskaja, som kantas av restauranger och mer exklusiva butiker. I ena änden av Pokrovka, vilket är smeknamnet på avenyn, finns huvudingången till Kreml. Kreml är förstås turistattraktionen nummer ett. Att gå innanför murarna är gratis och där finns ett par utställningar och souvenirbutiker blandat med administrativa byggnader, stadens konstmuseum och återigen parker och pampig utsikt. Strandpromenaden högt över Volga med hotell och museer och andra ståtliga byggnader är också helt klart en hit. I början trodde jag att Kreml, Pokrovka och strandpromenaden utgjorde hela delen av det renoverade “fina” centrum. Men efter att ha promenerat runt lite mer har jag upptäckt en hel del andra mysiga gator och hörn med kaféer och butiker och museer. Där är det förstås lite mer bitvis renoverat, och på många ställen byggs det för fullt.
I den nedre delen, på andra sidan floderna, har jag inte varit så jättemycket. Jag har förstås flängt runt en del på området runt järnvägsstationen, som ligger här. Där finns nämligen en stor shoppinggalleria, den centrala marknaden och en oändlig mängd små butiker som säljer billiga kläder och skor. Jag har också varit på besök längst ut i stadsdelen Sormova, där några EVS-volontärer från Slovakien och Tyskland, som jag stiftat bekantskap med, bor. Det borde inte ta längre en en halvtimme att åka från Sormova till centrum. Men på grund av de ständiga trafikstockningarna, “probka”, kan det ibland ta upp till två timmar med bussen. Sormova är ändå en helt okej stadsdel, vad jag fattat det som. Den värsta stadsdelen heter Avtozavod. Här finns stadens alla sociala problem samlade. Alkoholism, arbetslöshet, kriminalitet. Jag har fått rådet att lämna värdesaker hemma om jag någon gång planerar att åka dit. Som namnet Avtozavod antyder (för den som kan ryska) finns en stor bilfabrik här, som bland annat tillverkar Volgabilar.
I utkanten av Avtozavod ligger också den lilla flygplatsen, mitt första möte med Nizjnij Novgorod. Rullbandet skramlade fram våra väskor i långsamt tempo. Byggnaden var nästan öde. En enorm kontrast mot den myllrande, gigantiska flygplatsen Domodedovo i Moskva…
Mitt Ryssland 