Imorgon går alltså ryssarna till val igen och valresultatet kommer inte att förvåna någon. De jag känner tillhör knappast Vladimir Putins främsta supportrar (som är pensionärer, militärer, statligt anställda, bor i småstäder eller på landsbygd och så vidare), men vem man ska rösta på i stället är knappast ett lätt beslut. De jag har frågat har sagt att de inte bestämt sig ännu. Om man kollar in valaffischer på stan finns följande (brist på) politiska budskap att ta ställning till: Vladimir Putins egna affischer meddelar att ”Er röst behövs för seger!”. Den halvgalne nationalisten Vladimir Zjirinovskij (som jag inte förstår varför någon tar på allvar överhuvudtaget) kör på skrämselpropaganda: ”Zjirinovskij – annars blir det värre”. Kommunistledaren Gennadij Ziuganov är fantasilösast av alla och uppmanar bara att ”Rösta på Ziuganov den 4 mars”. Omtvistade oligarken Michail Prochorov har kanske trots allt de bästa valaffischerna, där han faktiskt talar om vad han vill, nämligen ”Styra, inte härska”. Några valaffischer från kandidaten Sergeij Mironov, från partiet Rättvisa Ryssland (som brukar kallas för låtsasoppositionellt), har jag inte sett överhuvudtaget. Den liberala kandidaten Grigorij Javlinskijs kanditatur blev stoppad.
Demokratirörelsen verkar hursomhelst fortsätta. Vår samhällskunskapslärare talade om Rysslands framtida utmaningar och nämnde övergången från en ekonomi baserad på råvaruutvinning till högteknologisk industri, samt att försvara och utveckla demokratin som de två viktigaste uppgifterna. Och här och här skriver DN om den nyvakna oppositionen och Moskvabor som köar för att få vara valobservatörer – Rysslands nya folkrörelse. Frivilliga valobservatörer är inte bara ett Moskvafenomen. Fast Alla (ja, Alla är ett ryskt kvinnonamn) och hennes kompis som ska valövervaka i Nizjnij Novgorod i organisationen Golos regi var besvikna över att ”bara” 80 personer hade anmält sig. ”Det är det enklaste man som enskild medborgare kan göra för att se till att vi får fria och rättvisa val”, tyckte Allas kompis. Jag har blivit lovad rapport av dem vid senare tillfälle.
Radio Liberty rapporterar också en massa intressant om Ryssland. Det här halvtimmeslånga radioinslaget handlar om de två olika Ryssland som existerar. I slutet nämner de faktiskt också att den internetuppkopplade, självsäkra och kreativa medelklassen inte bara är ett Moskvafenomen utan finns även i bland annat Nizjnij Novgorod, fast i mindre skala. För att förstå lite mer om vilka det är som åsyftas när man talar om det moderna Ryssland kan man även läsa här: Ksenia Sobchak Strikes Again. Ksenia Sobchak beskrevs i en annan artikel, som jag inte hittar, som Rysslands svar på Paris Hilton. Här skriver man att hon växt upp och blivit en seriös, politiskt medveten huvudaktör bland Rysslands medieelit och att hon är typisk för de som nu tar plats på Moskvas gator.
Mitt Ryssland 